Ut med det gamla och in med det nya

Har funderat om jag ska göra en liten årsresumé eller inte. Men ja, här kommer den..

2013- Ett år jag aldrig någonsin mer vill uppleva

Trodde nog inte att jag kunde må sämre än vad jag gjorde under 2012 men under 2013 sattes jag verkligen på prov. Jag tappade bort mig själv rejält! Men jag reste mig upp igen tillslut.

Året började med att jag var ny på jobbet, jag träffade mycket nytt folk och social som jag är så träffade jag massa nya bekantskaper. Har nog aldrig, sen gymnasietiden, haft ett sånt socialt liv som under detta år och det är riktigt roligt =)
Jag var i ett förhållande, men vi hade flyttat ifrån varandra och det var allting utom bra mellan oss. I februari gjorde vi slut. Men när han insåg att jag klarar mig själv, att han förlorade mig, då började han kampen med att få tillbaka mig. Känslorna mina hade svalnat rejält men jag försökte intala mig själv att det nog kanske kan bli bra igen. Men i april gick det alldeles för långt. Hittade en sida på internet som beskrev allt. Jag vaknade upp. Jag insåg vad jag hade blivit utsatt för, och hur det kommer att sluta om jag inte bryter detta här och nu. Men uppbrottet var allt annat än enkelt, saker skulle fördelas och det blev ett jävla liv, men tillslut sa jag upp all kontakt. Jag kom över honom fort men inte det han gjort mot mig. Jag ägnade all min tid till mina underbara hundar och vänner. Jag bearbetade allting som hade hänt och försökte att läka min trasiga själ och att hitta mig själv igen.

I mars drog även Tempo på sig en skada när han var ute och lekte. En stor spricka i bogen, som inte ville läka som den skulle. Det var riktigt tufft, att inte veta hur bra han kommer att bli, och att ständigt hålla sin 4a månaders valp i stillhet. 2 månader senare blev lilleman friskförklarad och han fick smått och sakta men säkert börja leva som en valp igen.

I början på maj blev Eboni GODKÄND VALLHUND! Hon började löpa innan det planerade VPt så jag fick efteranmäla mig till ett annat VP sådär 4a dagar innan, hade tränat 2 gånger det året men vi klarade de! Vilket innebar att Eboni skulle paras, då hennes uppfödare lånade in henne för avel. Något jag senare skulle få ångra väldigt djupt…

Under senvåren/sommaren sattes Tempos träning igång, Eboni fick träna lite och vi hann med 1 eller 2 agilitytävlingar innan det var dags att ta mammaledigt.
I mitten på Juli, efter en svår förlossning, födde hon 6 välskapta valpar. Den sjunde fick vi tyvärr ta bort 😦
Hemma var Tempo och jag, jag jobbade som ett djur, hade ingen semester, knappt heller någon ork till något, men jag bara köttade på så gott jag kunde.
I slutet på augusti, så fick jag åka och hämta hem Eboni. Valptiden där borta var allt annat än bra, inga var lyckligare än jag och Eboni att äntligen få vara tillsammans igen. Eboni var i ett mycket dåligt skick. Strax därefter bröt helvetet lös. Och där blev vi osams, rejält. Jag och min mamma blev rejält svikna, men vi har klarat av det bra, stöttat varandra. Och Eboni har äntligen börjat bli sig själv igen, en aning mer lättstressad och nervös, men det funkar nu =)
Hade jag vetat att det skulle bli som det blev hade jag aldrig lånat ut henne. Det är ett beslut jag får leva med resten av mitt liv, och det har varit hårt.

Som om inte allt detta var nog. Mamma opererades i början av året, drabbades av en svår magsjuka efter en vistelse på Malta, hon har VIP kort på sjukhuset. Och hon är fortfarande inte frisk. Utredning pågår, och jag är nervös, har lätt att tro det värsta. Men det får bara inte vara så, detta år ska ju bli alla tiders år!
FUCK CANCER- Som har tagit flera liv detta år. Tänker på alla anhöriga och skickar massa styrkekramar.
Min kropp la av i höstas, så jag har också varit på utredning, tagit massa prover osv, men kan säga att jag mår mycket bättre nu, börjar bli pigg och glad och få tillbaka energi, och ser glädje i saker igen.

Människor har kommit och gått i mitt liv detta år. Sveken har aldrig tagit slut, men jag har rensat rejält. Efter separationen öppnades mina ögon, och jag tillåter inga att få utnyttja mig mera, ingen ska någonsin få trycka ner mig och kränka mig på det sättet som vissa har fått göra.

Men några ljusglimtar har året bjudit på. Har fått flera nya vänner, ett socialt liv och jag älskar de. Tempo har gått från valp till unghund och det är alltid en spännande period. Är så himla glad att han funnits i mitt liv detta år, även om tiden när jag skaffade honom inte var optimal för en valp, så kunde det inte bli bättre. Hundarna har verkligen gett mig styrka och energi! Även om vi knappt tävlat alls i år så har vi utvecklats massor! Och sist men inte minns så fick jag i höstas veta att i april blir det tillökning i familjen! Jag lääängtar, vill gosa bebis nu =)

2014 ska bli mitt år! Jag ser fram emot var året har att erbjuda. Det ska bli ett hundigt år, jag ska få ha semester och tävla gärnet med mina två busar i sommar, så se upp där ute på banorna 🙂 We are back on track- lite starkare och lite bättre 😀

Annonser
Det här inlägget postades i random. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Ut med det gamla och in med det nya

  1. emmabroberg skriver:

    Som vi ska tävla och ha roligt detta år kan ja lova!

  2. Annie skriver:

    Åh bebis bebis eller hund bebis? 😀

    Gott slut och gott nytt åt, 2014 blir en revansch!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s